Anteckningar från Växa vidare-seminarium 30 maj 2007
Ibland känns tillvaron mer komplicerad efter att man varit på en föreläsning än innan. Så var det för mig efter seminariet om lärstilar. Men vem har sagt att det ska vara lätt?
Lena Boström som höll i seminariet är f.d. svensklärare och har undervisat många år på yrkesinriktade skolor. Hon har grubblat mycket på varför hon ofta inte nått fram med sin undervisning, och över huvud taget varför vissa barn har det svårt i skolan. Hon började forska om lärstilar och disputerade år 2004 med avhandlingen Lärande och Metod. Nu föreläser hon och har gett ut flera böcker i ämnet.
Annat som påverkar inlärning är:
Rummets utformning, möblering. Tid på dagen. Temperatur, belysning, ljud. Vissa barn blir överaktiva/får ont i huvudet av för starkt ljus. De behöver mer dämpad belysning. Bara 20% vill ha tyst när de studerar. 40% vill ha bakgrundsljud, till exempel musik.
Känslor: Lust och glädje (=inre motivation)
Mål och motivation, d.v.s. att eleven vet vad som krävs och inte famlar i blindo.
Vad kan då biblioteket ta till sig av detta?
Lena Boströms förslag var att vi skulle skaffa in material för olika lärstilar. Att vi skulle ha kreativa hörnor med behaglig miljö, datorer, spel, kort och pussel.
Hon tipsade om ett bibliotek i Mo I Rana, Norge, där man satsat på detta.
Vi får väl helt enkelt tänka på saken.
Lästips: Lena Boström & Ingemar Svantesson: Så arbetar du med lärstilar, 2007.
Finns på Farsta bibliotek
Vid pennan: Kerstin Alfredsson
Ibland känns tillvaron mer komplicerad efter att man varit på en föreläsning än innan. Så var det för mig efter seminariet om lärstilar. Men vem har sagt att det ska vara lätt?
Lena Boström som höll i seminariet är f.d. svensklärare och har undervisat många år på yrkesinriktade skolor. Hon har grubblat mycket på varför hon ofta inte nått fram med sin undervisning, och över huvud taget varför vissa barn har det svårt i skolan. Hon började forska om lärstilar och disputerade år 2004 med avhandlingen Lärande och Metod. Nu föreläser hon och har gett ut flera böcker i ämnet.
Så vad var hennes budskap?
Människor är olika och lär sig saker på olika sätt. Även samma människa går igenom förändringsfaser. Till exempel betonade hon att tonåringar har mer behov av struktur.
Informationsbearbetning (hjärnans processande) kan vara analytisk, dvs logisk (del läggs till del för att nå en helhet). Då är vänster hjärnhalva aktiverad. Gäller 28% av befolkningen i skriftkulturer.
Informationsbearbetning kan också vara holistisk. Då ser man en helhetsbild först, och går sen ner till detaljer. Höger hjärnhalva dominerar. 55% av befolkningen (större andel bland barn) har en holistisk dominans. Bland dem som har problem i skolan är de flesta holistiskt lagda.
17% har blandad bearbetning.
LB delade in människor efter vilka sinnen de i huvudsak använde sig av vid inlärning.
Visuella Vivi – använder främst synen ( läser, tolkar diagram, ser bilder) och passar alltså bra in i skolan. Dock är hon och hennes gelikar i minoritet. De utgör ca 10 % av befolkningen.
Auditiva Anna – Lyssnar, pratar och resonerar mycket. Kan ha glädje av böcker på CD/band och föreläsningar. Använder sig alltså av hörseln, och antecknar inte. Ca 22% kan identifiera sig med Anna.
Taktile Tore – har sitt lärande i händerna. Plockar med saker, vill anteckna för att ha något att göra. Pussel, kort. "Hands on". Dataprogram och spel går bra.
Kinestetiske Kalle – har ett kroppsligt lärande. Han är den stora utmaningen. Han kan behöva röra sig, gå tipsslingor, gå och prata. Dramatiseringar, experiment, fältstudier. " Learning by doing".
Något sinne dominerar hos alla, men de flesta kan lära sig på flera sätt. Helst ska ett "nytt och svårt material introduceras med hjälp av varje elevs individuella perceptuella förmåga, förstärkas genom ett andra eller tredje sinne, och tillämpas genom att man låter eleven använda informationen. Man ska alltså gärna använda fler än ett sinne.
När metoden testats på 150 elever som jämfördes med 150 elever som fick lära sig på traditionellt sätt (läsa och skriva prov) såg man att de fick mycket bättre resultat, de mindes mer och de hade roligare.
Människor är olika och lär sig saker på olika sätt. Även samma människa går igenom förändringsfaser. Till exempel betonade hon att tonåringar har mer behov av struktur.
Informationsbearbetning (hjärnans processande) kan vara analytisk, dvs logisk (del läggs till del för att nå en helhet). Då är vänster hjärnhalva aktiverad. Gäller 28% av befolkningen i skriftkulturer.
Informationsbearbetning kan också vara holistisk. Då ser man en helhetsbild först, och går sen ner till detaljer. Höger hjärnhalva dominerar. 55% av befolkningen (större andel bland barn) har en holistisk dominans. Bland dem som har problem i skolan är de flesta holistiskt lagda.
17% har blandad bearbetning.
LB delade in människor efter vilka sinnen de i huvudsak använde sig av vid inlärning.
Visuella Vivi – använder främst synen ( läser, tolkar diagram, ser bilder) och passar alltså bra in i skolan. Dock är hon och hennes gelikar i minoritet. De utgör ca 10 % av befolkningen.
Auditiva Anna – Lyssnar, pratar och resonerar mycket. Kan ha glädje av böcker på CD/band och föreläsningar. Använder sig alltså av hörseln, och antecknar inte. Ca 22% kan identifiera sig med Anna.
Taktile Tore – har sitt lärande i händerna. Plockar med saker, vill anteckna för att ha något att göra. Pussel, kort. "Hands on". Dataprogram och spel går bra.
Kinestetiske Kalle – har ett kroppsligt lärande. Han är den stora utmaningen. Han kan behöva röra sig, gå tipsslingor, gå och prata. Dramatiseringar, experiment, fältstudier. " Learning by doing".
Något sinne dominerar hos alla, men de flesta kan lära sig på flera sätt. Helst ska ett "nytt och svårt material introduceras med hjälp av varje elevs individuella perceptuella förmåga, förstärkas genom ett andra eller tredje sinne, och tillämpas genom att man låter eleven använda informationen. Man ska alltså gärna använda fler än ett sinne.
När metoden testats på 150 elever som jämfördes med 150 elever som fick lära sig på traditionellt sätt (läsa och skriva prov) såg man att de fick mycket bättre resultat, de mindes mer och de hade roligare.
Annat som påverkar inlärning är:
Rummets utformning, möblering. Tid på dagen. Temperatur, belysning, ljud. Vissa barn blir överaktiva/får ont i huvudet av för starkt ljus. De behöver mer dämpad belysning. Bara 20% vill ha tyst när de studerar. 40% vill ha bakgrundsljud, till exempel musik.
Känslor: Lust och glädje (=inre motivation)
Mål och motivation, d.v.s. att eleven vet vad som krävs och inte famlar i blindo.
Vad kan då biblioteket ta till sig av detta?
Lena Boströms förslag var att vi skulle skaffa in material för olika lärstilar. Att vi skulle ha kreativa hörnor med behaglig miljö, datorer, spel, kort och pussel.
Hon tipsade om ett bibliotek i Mo I Rana, Norge, där man satsat på detta.
Vi får väl helt enkelt tänka på saken.
Lästips: Lena Boström & Ingemar Svantesson: Så arbetar du med lärstilar, 2007.
Finns på Farsta bibliotek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar