söndag 27 april 2008

Favoritklassiker: Filosofiskt ficklexikon av Voltaire



Voltaires Filosofiskt ficklexikon är ett måste för varje fri ande! Ficklexikon förresten... Måhända att hiphop-folket kan trycka ner denna lunta i sina överdimensionerade fickor, men andra kan nog få problem med att rymma de femhundra sidorna i sina plagg.

Voltaire brann för mycket och tänkte till på djupet kring det mesta. Dessutom hade han sinne för humor och det är denna balans mellan djupt grubblande och provocerande humor som utgör grunden i denna uppslagsbok. Första upplagan kom 1764 och utökades efterhand till ett slutgiltigt verk 1769.
Boken är uppdelad i 118 korta artiklar i bokstavsordning och han avverkar tankar om allt från "Apokalyps", "Djur", "Falskhet i de mänskliga dygderna" och "Gud" till "Helvete", "Kropp", "Litteratur", "Moral", "Tankefrihet", "Trädgårdsmästarens katekes" och "Översvämning". Allt i ett lugnt och beskedligt tempo, men alltid med en frän ton. Han väjer inte för något och angriper de mest känsliga ämnen. Se bara vad som skrivs i kapitlet "Helvete" om vad Voltaire kallar ”de judiska lagarnas författare”:

Vi erkänner att vi är ytterligt okunniga, att vi har lärt oss skriva mycket sent, att vårt folk var en vild och barbarisk hop som – vi erkänner det – under mer än ett halvsekel irrade omkring i obeboeliga öknar och slutligen ockuperade ett litet landområde under de förhatligaste plundringar och den avskyvärdaste grymhet som historien någonsin haft att berätta om. Vi hade ingen förbindelse med civiliserade nationer, hur vill ni att vi ska ha kunnat tänka ut ett rent andligt system, vi, de mest jordiska av alla människor?

Självklart provocerade detta, och det gör det förmodligen än i dag. Det är nästan som att läsa Nietzsches förbannelse över kristendomen, men medan Nietzsche får mig att knyta näven får Voltaire mig att dra på smilbanden. Båda är hjältar i mina ögon.
Voltaire verkade för upplysning, frihet och tolerans, och för det hamnade han flera gånger i fängelse och drevs i landsflykt. Han dog 30 maj 1778, 84 år gammal.

Voltaire var för övrigt en pseudonym (hans riktiga namn var François-Marie Arouet). Han tvingades nyttja hundratals pseudonymer för att i ett trångsynt samhälle kunna föra fram sina åsikter, något som gäller även i dagens samhälle så snart man vill kritisera politiskt känsliga ämnen. Som sagt, den fria anden finner mycket stöd i Voltaires texter och den här samlingen är en bra start.

Skrivet av Mattias Pettersson, Farsta bibliotek.
Mer info här.

Läsecirkeln mot nya äventyr!

Nu är det bara två ynka träffar kvar innan sommaruppehållet. Nästa gång ses vi den 15 maj. Då ska vi prata om Sarah Waters Nattvakten.



Hälsar Kerstin.

tisdag 15 april 2008

Favoritklassiker: Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov

Att läsa Mästaren och Margarita är som att åka berg-och-dalbana. Det är en hissnande upplevelse. Man kastas i handlöst mellan dråplig komedi och ren tragedi, mellan politisk satir och högstämd kärlekssaga. Och ändå håller det ihop!


Scenen är Moskva under sent 1920-tal, och upptakten till historien är ett samtal om religion mellan tidskriftsredaktör Berlioz och den unge poeten Bezdomnyj. Berlioz lägger just fram sina historiska bevis för att Jesus aldrig existerat när en egendomlig främling uppenbarar sig. (Är han tysk? Engelsman? Spion?) Han presenterar sig som konsult, med svart magi som specialitet, och han har invändningar mot resonemangen.

Romanen skrevs när Stalin härjade som värst i Sovjetunionen och kunde inte ges ut förrän långt efter författarens död. Självklart är den en drift med den ”politiska korrekthet” som kvävde många författare, men den är så mycket mer än en tidsbunden politisk pamflett. När jag nu (mars 2008) läser om boken blir jag lika entusiastisk som när jag slukade den i slutet av 1970-talet. Jag sveps med av energin och intensiteten i berättelsen och jag fnissar åt de karikerade korrupta makthavarna, som jag tycker mig känna igen från min egen tid. Sen är det förstås de stora frågorna om mod, sanning och konstens roll som avhandlas, och de är ju eviga.

Skrivet av Kerstin Alfredsson, Farsta bibliotek

PS. På Farsta bibliotek finns En bok för allas pocketversion av Mästaren och Margarita. Den har bra, läsbar stil och är mer komplett än de tidiga upplagorna. Lars Erik Blomqvist står för intressant förord och utmärkt översättning.

måndag 14 april 2008

Favoritklassiker: Maken av Gun-Britt Sundström

Hur kan man leva sitt liv så fri som möjligt utan att bli knäckt av ensamhet? Kan man vara fri tillsammans med en annan människa? I Maken dissekeras förhållandet.



I Maken från 1976 får vi följa Martina och Gustav som tillsammans upptäcker vad det innebär att gå in ett parförhållande. De måste hantera respektive familjers och vänners förväntningar, försöka anpassa sig till varandras sexuella behov och dras av varandra in i ett känslomässigt maktspel som de knappt har kontroll över. Boken skildrar träffsäkert kärleksförhållandets upp- och nedgångar med en känslomässig inlevelse som är så slående att det ibland gör ont, men ändå blir det aldrig någonsin smetigt romantiskt. Tvärtom är det den svarta, kärva humorn och en sorts positiv cynism som sätter tonen för boken.
Jaget i boken, Martina, vägrar att anpassa sig till normer som hon inte hittar logiska eller på annat sätt hållbara argument för och hon gör kompromisslöst upp med kärnfamiljen, borgerligheten, sociala konventioner och könsroller. Hon fullständigt dissekerar förhållandets mekanismer och som läsare njuter man och känner igen allting. Det bästa är att Sundström aldrig predikar – hon problematiserar och visar vilka brister som finns samtidigt som hon tydliggör att hur man än väljer får det konsekvenser som kräver en ansträngning att leva med. Läsaren får helt enkelt tänka och dra slutsatser själv.
Trots att Maken utspelar sig på 60- och 70-talen känns den helt tidlös i sitt ämne, men även språkligt är den fortfarande alldeles glimrande med ett flyt som är ovanligt i svenska romaner och en underfundig ton som fångar stämningslägena perfekt.

Skrivet av Mikael Tuominen, Farsta bibliotek

torsdag 10 april 2008

Nya tidskrifter!



Nordens största speltidning, Gamereactor, finns nu på Farsta bibliotek. Den finns placerad bland tidskrifterna på vuxenavdelningen (merparten av de som spelar är faktiskt i trettioårsåldern), men ska givetvis läsas av både gammal som ung.
Tidningen har även en informationsrik hemsida där man bl.a. kan läsa tidningen online i PDF-format.
Hemsida: www.gamereactor.se



Tekla - för tjejer som vill veta mer.

Exempel på innehåll i Tekla är bl.a. reportage om teknik i vardagen, intervjuer med kvinnor och tjejer med tekniska yrken och intressen, praktiska gör-det-själv-artiklar, förklarande så-funkar-det-artiklar, tester av produkter, information om yrken och utbildningar, notiser och kortintervjuer med fokus på prylar, teknik i samhället, tips vid datorn, länktips och spel - och mycket mer.
Hemsida: www.tekla.nu

Kirjavinkki: Vadelmavenepakolainen



Luettuani Miika Nousiaisen kirjan Vadelmavenepakolainen olin hetken hieman ymmälläni. Mistä tässä nyt oikein on kyse? Kunnas palat loksahtivat kohdalleen ja tajusin juuri lukeneeni aivan nerokkaan romaanin.
Vadelmavenepakolainen on kertomus Mikko Virtasesta, tavallisesta suomalaisesta miehestä joka kuitenkin yhdessä suhteessa poikkeaa valtaväestöstä. Mikko on kansallisuustransvestiitti, kuten hän asian itse ilmaisee. Hänellä on ruotsalainen sielu joka on vangittuna suomalaisen mörököllimiehen ruumiiseen. Mikko ei tyydy vain muuttamaan Ruotsiin, hän haluaa olla ruotsalainen, juuriltaan ja identiteetiltään. Hitaasti alkaa Mikon mielessä muotoutua suunnitelma kuinka Mikko Virtasesta tulee Mikael Andersson.
Mikon hiljalleen muuttuessa Mikaeliksi saa lukija eteensä tarkan kuvan ruotsalaisesta yhteiskunnasta, sekä siitä Per Albin Hanssonin kuuluisasta kansankodista kuin myös tämän päivän Ruotsista. Nousiainen on tehnyt tarkkaa tutkimustyötä ja virheitä hänen Ruotsitietoisuudesta saa muutamaa pientä yksityiskohtaa huolimatta etsiä.
Vadelmavenepakolainen on loistava satiiri joka seuraa mukana ajatuksissa vielä pitkään. Romaanin sävy on hyvinkin asiallinen ja totinen, se ei yritä olla hauska. Sävy on ehkä jopa pelottavan asiallinen. Kuten sanottua, kesti hetken ennen kuin allekirjoittanut tajusi, että kyse on loistavasta satiirista. Nyt täytyy vain toivoa, että se pian käännettäisiin ruotsiksi. Elokuvanoikeudet on jo ilmeisesti myyty.
Erityisen antoisaa lukemista Vadelmavenepakolainen on tietenkin meille joilla on jalat molemmissa kulttuureissa. Kirja on Nousiaisen esikoisteos, se on älykäs romaani ja jään mielenkiinnolla odottamaan mitä Miika Nousiaisella on seuraavaksi tarjottavana.

-----

Efter att jag hade läst Miika Nousiainens bok Vadelmavenepakolainen (Hallonbåtsflyktingen) kände jag mig förvirrad. Vad är det här för bok? Tills jag fattade. Och blev helt förtjust.
Nousiainen har skrivit en genial roman om Mikko Virtanen. Mikko är en finsk man, men känner sig i själen som en svensk. Han är fångad i en finsk kropp och kallar sig för transnationell. Sakta formar sig en plan i Mikkos huvud kring hur han ska bli svensk. Och då handlar det inte om att skaffa sig ett svenskt medborgarskap utan om att skaffa sig en svensk identitet, ja till och med svenska rötter. Mikko Virtanen förvandlas till Mikael Andersson.
Vadelmavenepakolainen är en satir som med fin skärpa skildrar dagens Sverige, men kanske framför allt folkhemmets Sverige. Humorn finns hela tiden där även om stilen är formell och allvarlig, vilket gör läsningen till en njutning.
Jag hoppas verkligen att Vadelmavenepakolainen översätts till svenska snarast, den är alldeles för träffsäker för att inte läsas av det svenska folket som den så väl skildrar. Mikkos iakttagelser är så fulla av beundran av det svenska samhället, det är t.ex. bara i Sverige som barn får gå i terapi för att de har fått för mycket terapi...
Lägg namnet på minnet!

Skrivet av Taru Leino, Farsta bibliotek.

tisdag 8 april 2008

Läxhjälp



Tisdagar mellan kl 17:30-19:00 finns läxhjälpare från Röda Korset på plats. De hjälper både unga och äldre, så passa på att komma hit och arbeta med läxorna tillsammans med andra.

måndag 7 april 2008

Rapport från läsecirkeln



Till nästa träff, den 24/4 läser vi Sara Villius Nej, det är en snöklump.
Problemet är att boken kan vara svår att få tag på. Vi kanske får låna av varandra om vi ska hinna läsa den allihop.
Kontakta mig via mail, kerstin.alfredsson@kultur.stockholm.se eller ring Farsta bibliotek 08-508 305 21, så försöker vi ordna det.
Vi ses!
Kerstin