Dexter är förmodligen mest känd som TV-seriesuccé, men ramberättelsen kommer från böckerna författade av Jeff Lindsay.
Dexter Morgan - blodanalytiker anställd av polisen som på fritiden ägnar sig åt mörda folk "som förtjänar det" - spelas fenomenalt känslokallt av Michael C. Hall, känd från kvalitetsserien Six Feet Under. Det är honom man ser framför sig när man läser böckerna.
Han är alltså en seriemördare som vi förväntas sympatisera med, och det fungerar alldeles utmärkt. Det här är spänning, drama och subtil, mörk humor på hög nivå.
Första säsongen följer första boken, Darkly Dreaming Dexter, medan andra säsongen har utvecklat en egen berättelse. En tredje säsong är planerad och har premiär 30:e september 2008 i USA. Huruvida den kommer följa någon av böckerna är oklart.
De tre böckerna (Darkly Dreaming Dexter, Dearly Devoted Dexter och Dexter In The Dark) finns nu att låna på Farsta bibliotek. Kolla NUtids-hyllan eller fråga personalen.
Bonus: Det fenomenalt snygga introt till TV-serien.
Skrivet av Mattias Pettersson, Farsta bibliotek.
39 kommentarer:
Farsta bibliotek skapar en blogg och väljer tidsmedvetet att arbeta med den i rent kommersiell anda. Framhävandet av introt till Dexter, ett typiskt agerande inom ett sponsringskontrakt med en reklamtvkanal, har trots detta antagligen inte dragit in några slantar.Ska biblioteken numera verkligen använda sig av sådan moraliskt osmaklig om än estetiskt raffinerad och potentiellt lukrativ marknadsföring som i detta exempel? Och är det rimligt att bibliotekspersonal naivt lovordande bekänner sympati för en seriemördare? Måste vi stå så handfallna inför marknaden? Finns det inte längre någonting som skiljer biblioteken från bokhandeln om man bortser från de kommunala skattemedlen? Måste vi verkligen till den grad kapitulera inför tidsandan, har vi inte ett val?
Hej Lars!
Tack för ditt inlägg. Det är ett mycket viktigt sådant och därför får du ett långt svar.
Till att börja med påstår du att vi arbetar med bloggen i ”rent kommersiell anda” och hänvisar till ett inlägg av till dags dato 67 stycken sedan bloggens debut 30 oktober 2007.
Eller menar du verkligen att boktips och övrigt material på bloggen skrivs med profit i åtanke? Visst kan man hävda att Murakamis böcker har figurerat i något reklamblad från Akademibokhandeln, Harry Martinsons ”Nässlorna blomma” likaså. För att inte tala om Voltaire och den tidens reklamkanaler… Man kan hävda detta och tala om kommers, men det blir förstås ganska absurt.
Jag förstår inte riktigt vad du förfasas över.
Du talar om lukrativ marknadsföring. Lukrativt för vem då? Hur skulle vi, Farsta bibliotek, kunna tjäna pengar på att jag länkar till ett YouTube-klipp där man kan se introt till en TV-serie som visas på en reklamkanal i USA?
Och naturligtvis kan jag som biblioteksanställd sympatisera med seriemördaren Dexter. I fantasin kan vi nämligen tillåta oss vad som helst (än så länge, är väl bäst att tillägga, med FRA-lagen färsk i minnet (en diskussion som jag hoppas du är djupt engagerad i)), och vi bör självklart göra det också, om inte annat för att utmana gamla ingrodda tankemönster. I fantasin kan vi utmana oss själva, testa gränser och skapa reaktioner. Jag tror det är oerhört viktigt att låta tanken löpa fritt. Seriemördaren Dexter är nämligen en fiktiv karaktär.
Däremot skulle jag inte sympatisera med dig, Lars Lundin (som jag antar är en högst verklig person), om det visade sig att du var en seriemördare. Du förstår säkert skillnaden...
Och det här med sympati… Ska jag sympatisera med bibliotekarien som köper in moraliskt osmaklig Liza Marklund-litteratur? Självklart! H*n gör bara sitt jobb. Vi är trots allt ett folkbibliotek och det är inte vår uppgift att bestämma vad som är bra och dåligt. I mitt jobb strävar jag efter bredast möjliga utbud i den mån ekonomin tillåter. Det är min skyldighet gentemot låntagarna. Moraliskt osmaklig litteratur, film, musik och TV-spel har därmed en självklar plats på ett folkbibliotek. Du frågar: ”har vi inte ett val?”. Jag hävdar att vi har massor av val, och ett av dem är att låta folket avgöra vad som är bra och dåligt.
Gällande val av marknadsföring: Biblioteken har alltid varit usla på att marknadsföra sina fantastiska tjänster. Tyvärr är det så illa just nu inom SSB att politikerna i princip tvingar oss att söka medel från andra håll (underförstått: samarbetspartners, sponsorer), och det är en sorglig utveckling där jag delar din oro, men att du ser YouTube-klippet som ett led i något sådant hoppas jag du är relativt ensam om. Det är inte min mening. Jag vill föra fram något jag tror på och då är ”lukrativ marknadsföring” det sista jag vill tänka på.
Kul med diskussion!
Välkommen åter!
Mvh
Mattias Pettersson, Farsta bibliotek
Min kommentar gällde just inlägget Dexter, som jag framhärdar är gjort i ren kommersiell anda. Att kommentaren gällde Dexter kan inte ha undgått någon? När sedan Dexter har fått en sådan framskjuten placering i bloggen föranleder det min kritik. Dexter visas i Sverige i TV6. Jag menar att du gör reklam för denna serie och i samhället i övrigt är det kutym att reklam inte är gratis utan tämligen lukrativ.
En klar tendens i dagens samhälle är att vi får allt svårare att skilja mellan fiktion och fakta. Jagsvaga individer klarar det definitivt inte. Ungdomsgäng utmanar sig själva, testar gränser och skapar reaktioner. De lever i en värld där ett "vi" står mot ett "dom". Och "dom" är knappt verkliga. Livet blir en dokusåpa. Gangstern är hjälte i många människors liv: framstår som fri och oberoende. Vi hyllar den gränslösa individualismen. Det gäller att till varje pris förverkliga sig själv om det så sker på bekostnad av andra. Vi går bokstavligen över lik om det känns nödvändigt för att framhäva oss själva och hämningslös ondska kan förefalla attraktiv. Människan är inte god av naturen. I en skuggvärld utan tydliga gränser mellan fiktion och fakta kan verkligheten bli så suddig att det blir svårt att orientera sig. Är Lars Lundin verklig? Är han en seriemördare? En potentiell sådan? En luffare? Han kunde ju vara en präst? En brukspatron? Eller en häst? Kanske rent av en avatar?
Filmens våld är vackert. Verklighetens är det inte. Det får nämligen konsekvenser. Detta visas inte i populärkulturen. I fantasin kan vi tillåta oss vad som helst utom en sak: att ta moralisk ställning. Underlåter vi att ta ställning är vi ute på farliga vägar.
Moraliskt osmaklig litteratur, film, musik och TV-spel har DEFINITIVT INTE en självklar plats på ett folkbibliotek. Det är också en missuppfattning att folkbiblioteket inte får ta ställning i kvalitetsfrågor. Som det i många sammanhang visat sig en utbredd sådan. Folkbiblioteket inte bara får utan har skyldighet att ta ställning.För att undvika ytterligare missförstånd: jag ropar inte på censur av Dexter, jag riktar mig mot marknadsföringen.
Hej! Jag gillar Dexter men jag håller absolut inte med om att folkbiblioteken inte ska ta ställning i kvalitetsfrågor! Är det inte någonting som vi som jobbar på bibliotek måste göra? Vi får ju fortfarande vara med och bestämma vilka böcker vi ska ha på våra bibliotek... Skulle vi bara följa marknad och efterfrågan skulle vi ju lite tillspetsat kunna sluta välja vilka böcker vi ska köpa in och istället bara kopiera bokhandlarnas försäljningslistor. En av våra viktigaste uppgifter är väl att få folk att hitta till sådant bortanför topplistorna, inte till det som de vill ha utan till det som de inte visste att de ville ha, typ...
Lite väl intern ton i mitt inlägg kanske... Borde väl lagt till att jag jobbar på bibliotek och att jag tillsammans med kollegor det senaste året exempelvis har drivit www.bilderboksbloggen.blogspot.com
Men håller i alla fall med Mattias om att det är kul med diskussion, och viktigt...
>>LarsLundin
Att Dexter fick en ”framskjuten placering i bloggen” beror på att det är bloggkutym att senaste inlägget hamnar överst. Att inlägget innehåller moraliskt osmaklig marknadsföring av reklamkanaler håller jag helt enkelt inte med om. Jag anser att du överdriver ganska rejält.
Visst gör jag ”reklam” för – eller snarare tipsar om – serien, däremot inte för kanalerna den sänds i. Det har åtminstone inte varit min tanke. Låt säga att TV-serien aldrig sänts på en reklamkanal; hade då ”reklamen” (tipset) varit okej? Kan jag länka till en intervju med Åsa Linderborg från SVT:s Kobra, men inte till en från TV4:s morgonprogram? Som en kollega uttryckte det: "Ska ramen stå i vägen för verket?"
Och visst ska vi ta ställning (var är biblioteken i FRA-frågan?), men vem avgör vad som är kvalitetsfrågor och vad som är moraliskt osmakligt? Har vi ens en gemensam linje inom SSB? Det du anser vara osmakligt kanske jag njuter av och vice versa. Den bespottade deckargenren anser jag – på det rent personliga planet – hålla usel litterär kvalitet. Samtidigt är deckare något av det mest populära vi har att erbjuda om man ser till statistiken. Jag anser dock att denna typ av litteratur har en självklar plats hos oss.
Och du, hur definierar man egentligen det moraliskt osmakliga?
Vad tycker våra besökare?
//Mattias, Farsta bibliotek
>>elias
Som jag skriver till Lars: Självklart ska vi ta ställning. Och betänk då att vi kan ta ställning både för och emot… Jag kan alltså välja att ta ställning för vad andra anser vara moraliskt osmakligt. Till syvende och sist blir det en fråga om smak. Och återigen: vad är kvalitetsfrågor? Vem avgör?
Jag anser absolut att vi själva ska välja böcker, filmer, musik och spel. Profilinköp och gemensamma inköp kan fungera för just den typen av böcker som vi ändå ”måste” köpa in, dvs Liza Marklunds senaste deckare och liknande… (förlåt Liza, men du blir stående exempel i mina inlägg hädanefter). Att vi själva väljer och lyfter fram det som finns utanför topplistorna visar vår kompetens, att vi behövs och kan styra utan att ha marknaden flåsandes i nacken. Jag sysslar med exakt det när jag köper in böcker till Farstas Nutidshylla som jag ansvarar för. Ni som jobbar inom SSB kan enkelt se en lista över dem genom att använda ”Mängdexemplar” i Book-IT.
Intressant att en serie som inte ens har visats på TV i Sverige ännu, kan skapa debatt. Men detta faktum gör ju oxå diskussionen svår - hur kan vi veta att Dexter är så mycket mer osmaklig än många andra filmer eller serier som körs på samtliga TV-kanaler, SVT inräknat.
Vad är det som är så upprörande, för det kan väl inte bara handla om att serien går i en reklamfinansierad kanal?
Kan det som upprör vara det faktum att man i Dexter inte använder den enkla beskrivningen av ond – god. I den här serien verkar det som om förövaren inte åker fast. Han blir inte straffad för sina brott och publiken får alltså inte någon
förlösning. Serien är inte först med att använda den dramaturgin, att huvudrollen innehas av förövaren som beskrivs som mer eller mindre ond eller störd.
Är det detta som skaver? Finns det en risk att den här serien är mer ”förråande” bara för att Dexter inte får sitt straff?
Det tycker jag är ett alldeles för enkelt kriterium. Många av de böcker som redan finns på bibliotekens hyllor, framförallt deckare och thrillers, är precis lika blodiga, våldsamma och osmakliga. Vad sägs om upptakten till Mankells Danslärarens återkomst eller Highsmiths böcker om Ripley?
Vad som påverkar oss och hur vi påverkas är inte självklart.
Forskning som gjorts om barn och videovåld eller ungdomar och dataspel är inte entydig. Viss forskning pekar på negativa konsekvenser, annan t.o.m på positiva.
Vi kan alltså inte med säkerhet säga att vissa medier eller kulturella former alltid är bra eller alltid dåliga. Det har skrivits mycket om detta, senast i DN Kultur 080615.
Ett exempel – om än slitet – på att det inte är kulturen i sig som ”adlar” människan utan hur varje människa kan ta emot kultur, är beskrivningen av den tyske
koncentrationslägerkommendanten som läste god litteratur och lyssnade på Mozart på kvällarna och beordrade mord
på dagarna.
Vad ska finnas på biblioteket? Inget bibliotek har obegränsad budget och därför måste vi välja, det är en del av vår profession och inget märkvärdigt i sig. Men våra val måste ses i relation till en helhet av våra besökares önskemål och behov. Valen måste vara underbyggda av objektiv och konkret fakta. Att välja medier utifrån ”smak” eller moralaspekter är inte speciellt professionellt utan subjektivt tyckande.
Om vi nu ska diskutera vad som skulle kunna hota bibliotekets anseende som en kvalitativ och framförallt intresseskapande arena, så är det inte enskilda titlar som sticker i vissas ögon. Det är istället centraliserade medieinköp, långtgående profilinköp och en för ängsligt blickande mot mainstream-utgivningen från de stora förlagen. Om vi bara köper böcker efter förlagens utgivningsplaner blir vi bara en del i deras distributionsapparat.
Biblioteket ska vara mer än en gratis bokhandel.
Bibliotek måste våga sticka ut, annars kan vi sälja oss till AdLibris och börja packa postpaket istället.
En sista reflektion: ni har inte skrivit några kommentarer efter FRA-inlägget, som är så viktigt! Det är det största hotet mot åsiktsfrihet och personlig integritet som gjorts i Sverige sedan 1940-talet. Det kan jämföras med att man i det gamla Sovjet satt och sprättade upp och läste brev till nyckelpersoner för att censurera och för att hålla koll. De flesta tycker i dag att det var förkastligt. Men gör ingen kopplingen till dagens scanning av E-post?
I samma anda; mot terrorism och brottslighet, har myndigheter i USA och Storbritannien gjort allvarliga framstötar mot biblioteken för att få ut låntagaruppgifter och vilka böcker som lånas. Sverige nästa?
Trodde måttet var rågat i och med FRA-förslaget, men i morse läste jag att EU:s utskott för kultur och utbildning
lagt ett förslag till kommissionen om att bloggar ska kontrolleras och styras upp, ”de kan förorena cyberrymden”!
Biblioteket som garant för det fria ordet och mot censur och alla typer av åsiktsförtryck är viktigare än någonsin.
Hur värnar vi det?
Birgitta
Birgitta: Dexter HAR visats på tv i Sverige på kanal 6.
Desto bättre - ska genast kolla på nästa avsnitt!
Men jag våga satsa min iPod på att jag inte ändrar mitt inlägg efter att ha sett den.
Birgitta
>>Birgitta
Jo, det verkar faktiskt vara det faktum att TV-serien sänds i reklamkanaler och att bloggen länkade till dess intro som upprör Lars Lundin (”jag ropar inte på censur av Dexter, jag riktar mig mot marknadsföringen”). Därför blir det intressant att se hans svar på följande rader:
>>Lars Lundin
Den blogg som Elias hänvisar till ligger liksom Farsta biblioteks blogg på blogspot.com. Vi nyttjar alltså bloggpubliceringssystemet Blogger som ägs och drivs av Google. Spana gärna in Google på Wikipedia här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Google
Faktarutan till höger visar att Google är ett av de mäktigaste företagen i världen (Market Cap US$ 179.07 Billion (2008)) . Jämför gärna Google med Showtime och TV6 gällande marknadsandelar och makt...
Jag parafraserar ditt första inlägg: ”Ska Bilderboksbloggen verkligen använda sig av sådan moraliskt osmaklig och potentiellt lukrativ marknadsföring?”.
Bilderboksbloggen drivs av barnbibliotekarier på biblioteken i Enskede, Bagarmossen, Björkhagen och Skarpnäck. Du kan kontakta dem på mejladressen bilderboksbloggen@yahoo.se (Yahoo – ännu ett megaföretag!) och fråga vad de hade för val när de kapitulerade inför tidsandan och allierade sig med två av de mest ekonomiskt maktfullkomliga marknadskrafterna i IT-världen. Tänkte de tjäna sig en hacka på detta potentiellt lukrativa tilltag och ge marknaden en skjuts framåt, eller valde de kanske att jobba med Google och Yahoo för att det är bra tjänster som erbjuds?
Elias kanske kan svara oss direkt här på bloggen?
Intressant diagram från 2007:
http://blog.compete.com/2007/10/30/top-50-websites-domains-digg-youtube-flickr-facebook/
Jag hoppas hur som helst att du nu är konsekvent och även dömer ut Bilderboksbloggen för att den i allra högsta grad drivs i rent kommersiell anda, för så faller domen om man resonerar som du. Själv tycker jag att dylikt resonerande är mycket märkligt och lägger hellre min biblioteksenergi på att exempelvis ta ställning i FRA-frågan.
Mattias Pettersson, Farsta bibliotek
Det intressanta diagrammet lyckades jag tydligen inte länka till. Testar så här:
http://blog.compete.com/2007/10/30/top-50-websites-
domains-digg-youtube-flickr-facebook/
Man får klippa och klistra för att rätt URL.
Mattias Pettersson, Farsta bibliotek
Ska det verkligen behöva upprepas: jag ropar INTE på censur av Dexter. Jag gillar emellertid inte det utseende bloggen hade när jag först fick syn på den. Det allt överskuggande inslaget var det om Dexter. Biblioteksbloggar är en tämligen ny företeelse som ännu inte funnit sin form. Att jag insåg att admin självklart inte delar min uppfattning om innehållet föranledde min kommentar. Biblioteken söker nya vägar för marknadsföring. En diskussion om metoderna borde därför kunna fylla en funktion. Jag upplevde sidan som vilken som helst kommersiell produkt jag översköljs av dagligen men vill fortfarande se biblioteken som en fristad, ett alternativ, i en hämningslöst kommersialiserad värld där just våld tycks vara det som säljer bäst såväl inom SVT som de kommersiella kanalerna. Trots att det i allmänhet råder en ganska stor samstämmighet i kvalitetsfrågor och vågar jag påstå också när det gäller moral ställs vid varje uppkommen diskussion frågan: vad är kvalitet? Det är ett sätt att smita undan. Stig Larsson åberopar magkänslan.
För att ytterligare förtydliga då det det i skrivande stund kom ännu en kommentar: jag talar om utseende och innehåll på sidan den 24 juni 2008.
Om det är någon som "smiter undan" så är det väl Lars Lundin. Du har av, vilket man får anta, "bekvämlighetsskäl" valt att inte kommentera Mattias Petterssons utläggning om att bloggtjänser, ja i princip alla internettjänster, också är kommersiella om man nagelfar deras strukturer. Kontentan är att så gott som ALLA som nyttjar internettjänster, vare sig de är köpta eller gratis, tar del av ett övergripande kommersiellt system. Således är det orimligt att kräva att biblioteken ska vara en total "fristad" - helt främjat från kommersiella mekanismer - även om det givetvis är eftersträvansvärt att vara det i den mån det är möjligt. Att väcka presumtiva besökares tjänster genom att dra nytta av den nya tekniken är enligt mig långtifrån att gå över gränsen härvidlag. Att söka stå emot tidsandan, visst. Men hur långt ska man egentligen behöva gå?
Dessutom är det fortfarande oerhört svårt att förstå om du (egentligen) vill att Farsta bibliotek helt ska plocka bort Dexter ur sortimentet eller inte. Du "åberopar INTE censur av Dexter", men mellan raderna går det onekligen att skönja en viss irritation över personalens moral - enligt din uppfattning - och värderelativistiska jargong. Hur ska du ha det egentligen?
Blev lite otydligt i sista stycket så jag tar om det:
Dessutom är det fortfarande oerhört svårt att förstå om du (egentligen) helst vill att Farsta bibliotek ska plocka bort Dexter ur sortimentet eller inte. Du "åberopar INTE censur av Dexter", men mellan raderna går det onekligen att skönja en viss irritation över personalens moral och - enligt din uppfattning - värderelativistiska jargong. Hur ska du ha det egentligen?
Jovisst är det bra att diskutera och ta fram policies för nya företeelser och arenor. Det sorgliga är bara att vi på bibliotek tenderar att fastna i diskuterandet och därmed missar att verkligheten har den otrevliga vanan att förändras, oavsett om vi har policyn klar eller inte ;-)
Vårt utbud ska självklart spegla en mångfald inom ramarna för våra demokratiska portalpunkter: inte sexism, rasism e dy. Det har t.ex. gjorts några fåtal försök med helt brukarstyrda inköp på bibliotek. Dessa försök ledde inte till att biblioteken svämmade över med medier som inte biblioteket skulle ha köpt annars. Om jag inte minns fel så ökade inköpen av lyrik under försöksperioden.
Jag ser på bibliotekens urval utifrån en människosyn som bygger på att de allra flesta människor kan göra mogna val och vill göra något bra av sina liv. Biblioteken har mycket liten möjlighet att påverka detta. Den "fostrande" och skyddande undermening som oftast ligger inbäddat i vår definition av kvalité är jag tveksam till. Vad är det som säger att vi är de mest lämpade grindvakterna (för att tala med Ola Larsmo) för att bedöma detta? Speciellt i dag när så många andra medier har människors uppmärksamhet. Det digitala medielandskapet har för alltid ändrat människors medievanor och mediearbetarnas möjlighet att kontrollera detta.
Till sist vill jag dela med mig av några lässtips (det sitter i ryggmärgen). Det här är böcker som gett mig många AHA-stunder.
Oa, Surowiecki, J: Massans vishet
Oa, Tapscott, D: Growing up digital (författaren har skrivit fler intressanta böcker)
Do, Gelick, J: Fortare: nästan allt accelererar
Birgitta
Layout och innehåll kan väljas på många olika sätt. Det är kontentan av vad jag vill ha sagt. Jag anser att sidans framtoning den 24 juni inte ger den bild av ett folkbibliotek jag skulle önska. Det borde i rimlighetens namn tydligt framgå utan vidare utläggningar. Skulle det vara en nyhet för någon att internettjänster är en del av ett kommersiellt system. Min poäng är att det kan utnyttjas på olika sätt. Jag skulle önska att jag kunde se en klar skillnad mellan bibliotekens sätt att använda den nya tekniken och marknadens. Men visst jag känner en viss irritation över att man säger sig sympatisera med en seriemördare, om än fiktiv. Slutligen vill jag betona att jag länge efterlyst ett forum för biblioteksdebatt i Stockholm. Kanske kan denna blogg utvecklas till ett sådant?
Vilken intressant diskussion!!
Ett bra exempel på hur just bloggar kan engagera och konstruktivt kanalisera debattbehov på ett sätt som andra fora inte alltid lyckas med. Utgår ifrån att många med mig tycker att t.ex. BIBLIST som debattforum vid det här laget känns en aning instängt, förutsägbart och småtråkigt? Vad vi behöver är mer biblioteksmedarbetarbrus i bloggosfären, inte minst med tanke på den pinsamt dåliga biblioteksnärvaron i FRA-debatten...
Heja Farsta bibliotek! :-)
Nu ser jag att det har blivit ännu mer knas i mitt inlägg ovan: "fjämrat" borde ha varit fjärmat, eller kanske snarare befriat (från). "Att väcka presumtiva besökares tjänster" borde ha varit Att väcka presumtiva besökares INTRESSE. Ni får ha överseende med min obefintliga korrekturläsning tillika enfald.
>>Lars Lundin
Jag får tydligen också upprepa mig då du kanske inte förstår hur bloggen fungerar: Att inlägget om Dexter var det ”överskuggande inslaget” beror på att, som jag skrev, ”det är bloggkutym att senaste inlägget hamnar överst”. Så är det i 99 fall av 100 på varenda blogg du besöker. Se datum för när inläggen postats så förstår du. Dexter-inlägget kommer alltså sakta men säkert att förpassas nedåt på sidan allteftersom vi lägger till nya inlägg tills dess att Dexter försvinner i inläggshistoriken.
Eller menar du kanske att Dexter-inlägget tar för mycket plats, är för iögonfallande? Är det de rörliga bilderna som stör?
Att du inte gillar bloggens ”kommersiella” utseende den 24 juni 2008 är återigen en fråga om smak. Biblioteket.se:s nya utseende kanske också är för kommersiellt i dina ögon?
Hur skulle du vilja att en biblioteksblogg såg ut?
Du skriver: ”Jag skulle önska att jag kunde se en klar skillnad mellan bibliotekens sätt att använda den nya tekniken och marknadens.”
Exemplifiera gärna!
För övrigt tycker jag att du resonerar fantastiskt luddigt. Till en början trodde jag det var det faktum att TV-serien visas på reklamkanaler som var ditt problem. Nu verkar det som att det är bloggens kommersiella utseende du förfasas över. Du tycker att du är tydlig nog. Jag håller inte med. Men det är ju en smaksak...
Lars Lundin, du har en stor mängd obesvarade frågor att ta itu med. Jag tar det lugnt med inläggen ett tag så du hinner komma ikapp. För du tänker väl inte smita undan?
Trevlig helg!
Mattias Pettersson, Farsta bibliotek
"Tills dess" är en tautlogi. Tills är en sammandragen form av "till dess". Fattar du?
Japp, jag fattar. Tack för upplysningen.
"tautlogi" är ett felstavat ord...
Och så höjer vi debattnivån.
Mattias Pettersson, Farsta bibliotek
Haha!
Duktig idiot som skriver in och klagar på en oväsentlighet som "tills dess" och sen stavar fel... roligast idag.
Och Lars Lundin - menar du på allvar att Farsta bibliotek skulle ha ett sponsringskontrakt med TV6?
Snälla, kan du inte berätta mer om hur du tror att det kontraktet i så fall ser ut?
Skulle TV6 ha slantat upp X antal kronor till Farsta bibliotek för att dom i gengäld tipsar om "Dexter" som en bra och snygg tv-serie?
Jag hoppas själv att du börjar inse hur befängt det du skriver är.
/johan
larslund skrev: "Och är det rimligt att bibliotekspersonal naivt lovordande bekänner sympati för en seriemördare?"
Jag tycker att det är under all kritik att inte kunna skilja på verklighet och fiktion, för det är ju när man tittar på eller läser om Dexter man kan känna sympati för Dexter. Det är skrivet och regisserat så att vi skall känna för denne känslokalle person. Och i TV-versionen är det verkligen gjort bra. Böckerna har jag inte läst, för mitt bibliotek för en tyst kamp mot det mesta som kan vara lite för blodigt eller äckligt. Såtillvida det inte är deckare på svenska förstås, då får det vara hur blodigt som helst. Mitt bibliotek har t.ex. inte kvar "Anerican Psycho" av Bret Easton Ellis. Länge stod detta i katalogposten: "Gallras, köpes ej in på nytt."
Jag kanske skulle ta och söka jobb på Farsta bibliotek när jag lyckas klämma ur mig min magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, för där verkar det vara högt i tak.
Anonyma Johan:
Men herregud. Det är ju enorm skillnad på medvetna stavfel och "tangentbordsstavfel", vilket "tautlogi" uppenbarligen var. Fattar du?
För att ingen ska få chansen att plocka fler billiga poänger. Anonyme Johan, ska det givetvis vara. Den här diskussionen är viktigare än Dexter-dravlet.
Fattar DU inte hur otroligt larvigt det är att du, i en intressant debatt, börjar kommentera småfel som inte har med ämnet att göra?
Pallar inte med dig mer nu, ser däremot mycket fram emot att få läsa Lars Lundins svar på alla frågor som han fått.
/johan
Sidans bleka färger och så överst en beige presentation av Martinsons nässlor. Därunder en färgstark bild som suger tag i blicken. En närbild av en stilig ung mans ansikte. Stark, potent. Det är Dexter. En man att identifiera sig med, att sympatisera med. Seriemördaren från TV6. Han som avlivar en rad människor som gjort sig förtjänta av att dö. Det finns givetvis ingen självklar rätt att få leva. Dexter verkställer domarna. När ingen annan griper in tar han på sig ansvaret. Han är en riktig karl, sitter inte som Martinson fridfullt mediterande över mänsklighetens ondska vid en svensk insjö bland svärmare och harkrank. Martinson är författaren som skrivit en bok. Dexter är huvudperson i andra böcker. Vem är verkligast, Martinson eller Dexter? Vem lever på bloggsidan? Råder ett jämlikt förhållande?För att ingen tvekan ska behöva råda om saken får du som extra bonus tillgång till ett videoklipp från youtube med introt till Dexter. Biblioteket gör en pliktskyldig presentation av en svensk klassiker för att sedan i stor stil lansera amerikansk populärkultur.
Haha den där typiskt trångsynta anti-amerikanska personalen finns fortfarande kvar på våra bibliotek ser jag! testa att gå utanför dörren nån gång?
Det kanske finns en anledning till att de målgrupper vi saknar på biblioteken inte är där.... Vill vi verkligen ha en fristad enbart för en viss typ av kultur?
Orolig, Malmö stadsbibliotek
Johan: Suck. Fattar inte DU att jag bara ville kivas lite med Mattias - en vetgirig snubbe som i stort sett aldrig har/gör fel. Det är väl bara att ignorera? Ditt fel att det blir "debatt" om detta. Aja nu ligger vi, som du säger, ned detta och fokuserar på sakfrågan.
Har själv inte så mycket att tillägga i nuläget utan konstaterar bara att Lundin har undvikit att svara på många av de frågor som jag ställde i tidigare inlägg. Detsamma gäller flera av Mattias frågor.
Varför beskriva hur bloggen ser ut? Det kan vem som helst se med gna ögon.Svara på relevanta frågor i stället!
Tack för intressant diskussion!
Roger
>>Lars Lundin
Du skriver:
"Biblioteket gör en pliktskyldig presentation av en svensk klassiker för att sedan i stor stil lansera amerikansk populärkultur."
Tycker du att din jämförelse Harry Martinson VS Dexter är rättvis eller ens relevant? Jag kan ge en mängd anledningar till att Dexter tar mer plats än Harry Martinson (Hur mycket bildmaterial finns från Nässlorna blomma? Hur många YouTube-klipp finns med Harry Martinson?), men jag tycker det är ganska ovidkommande att jämföra vad som får mest utrymme. Skulle man däremot göra en rättvis jämförelse, dvs mellan alla 69 inlägg, skulle man utan vidare se att den moraliskt korrekta kulturen har lanserats betydligt hårdare än den amerikanska populärkulturen (varför ett motsatspar?) på den här bloggen. Men det blir som sagt en ganska onödig och inte särskilt konstruktiv diskussion.
Mattias Pettersson, Farsta bibliotek
Har följt diskussionen i tysthet ett tag, men känner till slut att det är dags att säga något.
Jag arbetar på bibliotek och blir därför ständigt indragen i debatter som ställer kvalitet mot publikfrieri, västerländsk kulturhegemoni mot något slags förkärlek för diasporan, etc. etc.
Det är inte det jag vill diskutera här - frågan är varför vi bibliotekarier hela tiden råkar in i jobbiga debatter som tvingar in folk i svart-vita dikotymier som oftast försvårar arbetet och tänkandet runt detta.
Jag har inga problem att hoppa mellan Schopenhauer och Dexter, Six Feet Under till Blanchot, högt och lågt -- varför tvingas man till att tycka att liknande mångsidighet är en tveksam sysselsättning??! Själv tror jag att detta är detta vi borde eftersträva istället - det är ju i mötet mellan högt och lågt det händer bra grejer!
Förresten - jag kollade Harry Martinson på Youtube och hittade två klipp som man kunde lägga upp en framtida bloggpost. Men det var en rockopera byggd på Aniara, så jag antar att det kanske var för lågkulturellt för att passa... ; )
Som tur är finns det andra källor för video på nätet än Youtube.
Så här gick det till när HM och EJ fick nobelpriset. Rock'n'roll. Nu vill jag se Horace i Solglasögon i år.
http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=500628
>>outjazz
"Jag har inga problem att hoppa mellan Schopenhauer och Dexter, Six Feet Under till Blanchot, högt och lågt -- varför tvingas man till att tycka att liknande mångsidighet är en tveksam sysselsättning??! Själv tror jag att detta är detta vi borde eftersträva istället - det är ju i mötet mellan högt och lågt det händer bra grejer!"
Precis min åsikt. Största möjliga bredd - en mötesplats för alla.
>>danielm
Haha, fantastiskt klipp! Så cool och obrydd han verkar vara.
>>dino
Om man bortser från de onödiga personangreppen och "håll käften"-snacket (det är förvisso ditt språk, så det får vi leva med) så är ditt inlägg grymt (i dubbel bemärkelse!) intressant.
Bra att få lite röster utifrån också och inte bara från oss insnöade biblioteksvarelser.
EDIT:
Dino, jag känner mig tvungen att tillfälligt radera ditt inlägg tills vi bestämt hur vi ska hantera personangrepp på den här bloggen. Ditt inlägg finns kvar hos mig, vi vill inte censurera dig, men vi vill heller inte ha en diskusssion som bygger på personangrepp. Vi vill åt sakfrågorna.
>>ALLA
Nu har vi ställts inför ett annat problem gällande etik och moral. Intressant, men knivigt!
Hur ska vi hantera inlägg som Dinos ovan? Här har vi en kille som kommer utifrån och diskuterar på sitt sätt, ett sätt som är hårt som livet och som rymmer en hel del skarpa poänger, men även en hel del personangrepp mot en av våra medarbetare. Ska vi då censurera honom? Får han inte säga vad han tycker - på sitt sätt? Då hamnar vi i den där ”vi mot dom”-situationen...
Vad tycker du själv, Dino?
Kan vi verkligen tolerera dylika personangrepp trots att inlägget har substans? För en del är det säkert självklart, men vi har diskuterat saken länge nu och inte kommit fram till något enhälligt svar, annat än att personangrepp inte för diskussionen framåt utan snarare för bort fokus från sakfrågorna.
Dinos inlägg får sålunda vila ett tag, men kan mycket väl återkomma efter noggrant övervägande.
Vem vågar yttra sig i frågan? Det vore intressant med ytterligare diskussion.
Mattias Pettersson, Farsta bibliotek
Skicka en kommentar