Kerstin skriver om Susanna Alakoskis författarbesök

Foto: Kerstin Alfredsson

Susanna Alakoski har många strängar på sin lyra. För debutromanen, den osminkade barndomsskildringen Svinalängorna (2006), fick hon Augustpriset. År 2008 stod hon som en av redaktörerna bakom boken Fejkad orgasm. Den 23 februari besökte hon Farsta bibliotek.

– Fejkad orgasm är som ett hemligt klotterplank, förklarade Susanna. Den är otroligt rolig, och också skrämmande. Man kommer in i sängkammaren hos folk helt enkelt, och det är spännande.
Redaktörerna för boken förstod att detta var ett brännbart ämne. De skickade därför ut brev till PRO, Svenska kyrkan, ja, överallt för att få svar på frågan ”Har du fejkat?`” Och människor berättade. Resultatet blev en sammanställning av statistik, filosofi och citat.
– En fin bok att ha liggande framme, tyckte Susanna med ett småleende.

Annars är Susanna främst förknippad med ämnen som klass, våld mot kvinnor och missbruk.
Svinalängorna handlar om tre flickor uppväxt i ett miljonprogramsområde, ett sådant område som finns i många städer.
– Stadsdelarna har ofta positiva namn som Rosengård eller Lugnet. I folkmun finns andra namn: Bangla Desh och Nöden till exempel. Gruvlyckan blir Gruvolyckan. I Borlänge finns Grini, efter det nazistiska koncentrationslägret.
Susanna kom själv från ett sådant område i Ystad, och när hennes socionomkollegor pratade om det satt hon tyst. Men erfarenheten ”låg och skvalpade” i åratal. När boken till slut kom ut blev den en omedelbar succé. (Farsta biblioteks samtliga tre exemplar var utlånade också denna kväll.)

Foto: Kerstin Alfredsson

Att bli författare var inget självklart val, och hon var inte ung när hon debuterade.
–Jag kommer från lägre arbetarklass. Då kan man identifiera vad man inte vill bli. Vad man vill bli är inte så enkelt, men jag drogs till orden. Min mormor var analfabet fast hon växte upp i ett land med skolplikt, men hon sjöng sånger för mig. En handlade om tuppen och hönan som skulle bada bastu. Efter många verser dör hönan i slutet, ihjältorkad. Att växa upp med den som godnattsång – det triggar!

På frågan om Svinalängorna är självbiografisk svarade Susanna att hon inte vill prata om det. Boken bygger på egna erfarenheter, men är en roman.
Augustpriset, vad betydde det, undrade en annan i publiken.
– Det var en chock! Jag blev jätteglad, och jag behövde pengarna jättemycket!

Den trivsamma kvällen avslutades med att Susanna bjöd in till en skrivarkurs i Andalusien i höst, innan hon sålde signerade exemplar av sina böcker.
Publiken bestod av 25 personer, och skulle säkert ha varit större om inte romanprisvinnaren Elsie Johansson råkat tala samma kväll i Årsta.

Kerstin Alfredsson